Menu Utama

Senin, 25 Agustus 2014

VANTAGEM NO DESVANTAGEM PROGRAMA LCDA HUSI MINISTERIO AGRICULTURA BA KOMUNIDADE SIRA IHA SUB.DISTRITO ILIOMAR

           Ministerio da Agricultura liu husi Seceretario do Estado Pecuaria fornece programa LCDA ba grupu hakiak Animal sira iha Teritory Timor-Laran tomak. Programa ida ne'e mos sei hetan Asesu husi komunidade sira liu husi Grupu hakiak Animal sira iha nebe mak existe iha sub.distrito Iliomar partense ba Suco 6 iha Sub.Distrito refere.
           Fontes nebe mak hetan katak, grupu ida representa suco ida nebe mak sei existe iha sub.distrito iliomar, i Grupu nen (6) sei sai beneficio ba programa ida ne'e iha sub.distrito iliomar. sub.distrito iliomar iha suco nen (6) mak hanesan : Iliomar1. Iliomar2,Aelebere,Fuat,Caenlio n Tirilolo. kada grupu sei representa husi suco nebe mak mensiona iha leten (tuir fontes nebe mak asesu).
           Montante ba Programa ida ne'e hamutuk $5000.00 kada Grupu. Objectivo husi Programa ida ne'e mak grupu sei uja osan ida ne'e hodi sosa fini ba animal nebe ma atu hakiak no sei sosa material hodi hari fatin ba fini nebe mak atu hakiak. oras ne'e dadaun grupu nebe mak sai hanesan beneficio ba programa refere mak :
1. Grupu Limir (Suco Caenlio)
2. Grupu Amahira (Iliomar1)
3. No seluk-seluk.


Rabu, 05 Maret 2014

Be mos Iha Iliomar, Entre Esperanca no Realidade.

         
Iha Sub. distrito Iliomar, komunidade sira iha sub.distrito refere atu hetan be mos susar tebes, kuaze lao dok tebes hodi kuru bee ba nececidade loro-loron nia, ne mos dalaruma laos bee mos maibe bee bosu nebe mak iha ona desde ita nia beiala sira nia tempo, realidade nebe mak akonteze duni iha komunidade sub distrito iliomar nia moris ate agora.
La iha meios seluk ba komunidade sira hodi hetan bee mos, i komunidade nia esperanca mak oinsa autoridade local sira bele foti kestaun ida ne'e ba iha nasional para oinsa bele hare kestaun ida nee para governo central bele tau ona kestaun ida nee. No ikus mai governo central preve  orsamento geral do estado nebe mak aprova iha 2012, obra iha 2012  lao la susesu i obra ne parado no la    fo beneficio ba ita nia komunidade sira iha sub distrito refere. 
No ikus mai governo liu husi orsamento geral do estado 2013 aprova tan ersamento geral do estado hodi kontinua obra nebe mak falha, no governo liu administrasaun distrital fo fiar ba companhia Naessalopu Unipessoal.Lda hodi kaer obra ida ne'e.

Montante ba Obra ida nee kuaze docentos quatro ital mil (204.000 an) tuir fontes nebe mak asesu. Servisu ba obra hirak ne'e oras nee lao dadaun, kuaze hala'o hela instalasaun ba pipa husi be matan ba iha bendungan iha Iliomar vila, tuir observasaun husi hakerek nain bele hare katak obra ida kuaze atinji ona mais menos 80 % tamba bee too ona iha bendungan nebe mak halo ona iha Vila sub.distrito refere. No oras ne'e dadaun komesa dada ona fahe parte balu ba iha komunidade nia leet.

Selasa, 11 Februari 2014

ELECTRECIDADE MATE SEMANA 2 ONA IHA SUB.DISTRITO ILIOMAR

Kuaze semana rua ona hahu husi dia 31 de Janeiro to'o ate data electrecidade iha sub.distrito Iliomar mate, fontes nebe mak hetan dehan katak electrecidade mate tamba impakto husi anin bo'ot mak akonteze durante semana rua liu ba, ring electrecidade balu tohar iha area leuro nian. 
Problema sira ne'e karik problema tekniku, mas karik la iha meios husi responsavel sira hodi rejolve problema sira ne'e, ka povo iliomar helerik hela deit bainhira los mak autoridade sira bele iha hanoin hodi rejolve electrecidade nebe mak mate loron naruk los ne'e. ejinzensia sira ne kala ejizensia hela deit ona, tamba to'o agora autoridade sira la iha hanoin hodi rejolve problema Electrecidade nebe mak mate hela deit ne'e, ka povo Iliomar tur nafatin nakukun laran hanesan kolonial nia tempo nebe mak povo iliomar la asesu electrecidade?

Selasa, 04 Februari 2014

LUI-ASA

LUI-ASA

Lui-asa, hanesan ai-fuik ida nebe ita nia komunidade iliomar sira uja ba 
hodi hamos kosar i hamos ibun bainhira remata han hahan ruma. Lui-asa tama kategoria ai-fuik nebe mak ema barak ladun hatene oinsa nia funsaun ba ita nia moris, nia caracteristico malirin, fresco, mamar no morin sai hanesan caracteristico ba ai-fuik ida ne'e.

Bainhira ita uja hodi hamos kosar no hamos ibun, ita sinti fresco tebes, nomos morin i malirin, la hanesan produto nebe mak halo iha industria sira hanesan tisu nebe mak komplikado tebes, bele belit iha ita nia oin no ibun.

Lui-asa nia caracteristico fisico mak hanesan : la iha sanak, tahan belar, nia abut serabut, sai hanesan caracteristico fisico ba ai-fuik ida ne'e. Lui-asa bele hetan iha ai-laran tuan sira ne'e, bele moris iha kualker fatin no la persiza kuda maibe moris diak liu iha fatin malirin.